Varför de byggde och hur det är uppbyggt
Projektet föddes som en reaktion på trånga, gamla hem som inte längre fungerade. När yngre släktingar flyttade till andra städer för jobb blev det viktigt att ha en stadig punkt att komma tillbaka till. Alternativet hade varit att bygga flera separata hus, men familjen valde i stället ett gemensamt torn: ett mer praktiskt upplägg för en klan spridd över generationer och orter.
Byggnaden rymmer 22 privata bostäder fördelade på våningarna två till tolv, och har gemensamma utrymmen som garage, hissar och lekområden. Bottenvåningen var tänkt som butiksyta, men har istället blivit ett nav för matförvaring och lek, vilket visar att huset fungerar som mer än ett vanligt lägenhetskomplex.
Klimat och hållbarhet
Projektet har också betydande miljöaspekter, enligt UNEP. Byggnader står för 32 % av den globala energianvändningen och 34 % av CO2-utsläppen. Cement och stål svarar för 18 % av dessa utsläpp, vilket visar den initiala koldioxidkostnaden för ett sådant bygge. Trots det finns möjliga vinster: enligt IPCC (FN:s klimatpanel) kan en kompakt, promenadvänlig stadsstruktur minska utsläppen per person markant.
FN:s klimatpanel bedömer att tätare städer kan sänka energiåtgången med 20–25 % före 2050. I USA rapporterar EIA att flerfamiljshus använder nästan tre gånger mindre energi än enfamiljshus. Zhu-familjens initiativ kan därför ses som ett steg mot ett mer resurssnålt sätt att bo.
Socialt och praktiskt
En viktig del av projektet är den sociala dynamiken. Att bo nära släkten stärker gemenskapen, särskilt under högtider när dofter av hemlagad mat fyller trapphusen. Denna “vertikala stadsdel” låter släktingar i olika skeden av livet stötta varandra utan att trängas i små utrymmen.
Byggnaden ger inte bara en känsla av hem; den är också ett konkret exempel på hur modern arkitektur kan möta både individuella och gemensamma behov. Den kombinerar boende, arbete och fritid för flera generationer av Zhu-familjen.
Att tornet fungerar mer som en by än ett enskilt hem visar styrkan i att samla resurser och planera tillsammans. Exemplet kan inspirera andra delar av världen som brottas med liknande boendeutmaningar och klimatkrav.
Den verkliga framgången ligger inte bara i byggnadens höjd utan i hur mark, material och energi kan sparas över tid. Genom att vara “tungt ockuperad” och minska behovet av separata bostäder kan den här typen av boende visa sig vara mer långsiktigt hållbar både för samhällen och för klimatet.
