Vatten och teknik i det forntida Egypten
Teorin lyfter fram användningen av ett avancerat vattenhanteringssystem för att hantera de stora logistiska utmaningarna vid pyramidbygget. Vid Saqqara, där Djosers pyramid står, kan strukturen Gisr el-Mudir ha fungerat som en sedimentuppsamlingsdamm (en slags damm som samlar upp partiklar) som reglerade vattenflödet och skapade en temporär sjö. Det vatten som samlades upp skulle kunna användas för att lyfta de tunga stenblocken, med hjälp av ett naturligt fenomen som beskrivs liknande hur magma stiger i en vulkan.
Forskarna argumenterar för att det kan ha funnits ett internt hydrauliskt lyftsystem i pyramiden, där sedimentfritt vatten pumpades genom en torrlagd vallgrav för att föra stenblocken från pyramidens innersta delar upp till högre nivåer. I praktiken skulle detta ha minskat behovet av omfattande mänsklig dragkraft, något som annars skulle krävt tusentals arbetare för att flytta blocken med vanliga rampmetoder.
Forskarnas argument och jämförelser
Denna hypotes förändrar hur vi kan se på forntida egyptisk ingenjörskonst. Genom att kontrollera vatten och sediment menar forskarna att man effektiviserade transport och placering av block som ibland vägde över 5 ton. Det visar på en hög teknisk nivå hos de forntida egyptierna, vars kunskaper i hydraulik kan ha varit mycket mer utvecklade än vad man tidigare trott.
När Djosers pyramid byggdes, för ungefär 4 650 år sedan, var de årliga Nilöversvämningarna en av regionens stora utmaningar; de skadade ofta byggmaterial som trä och försvårade transporter. I stället för att bara bekämpa översvämningarna utnyttjade forntidens ingenjörer vattnets krafter som en resurs — en tidig form av teknisk innovation riktad mot hållbar användning av naturresurser.
För att sätta teorin i perspektiv går det att dra paralleller till den senare byggnationen av Keops pyramid (uppförd omkring år 2 550 f.Kr.). Vid den tiden hade stenblockens storlek redan fördubblats inom en generation, vilket kan tyda på ett byte i byggteknik där vattenburen transport kan ha gjort en sådan fördubbling möjlig.
Ett annat sätt att se på byggsättet
Om den här hypotesen stämmer skulle det ändra vår bild av forntida egyptiska byggmetoder och visa på ett tydligt skifte i hur man byggde monument. Det öppnar för nya tolkningar av traditionella byggtekniker och deras beroende av miljöfaktorer. Upptäckten ger inte bara alternativa förklaringar till hur pyramiderna konstruerades utan ger också ledtrådar om hur liknande tekniska principer kunde användas för att bygga kanaler och frakta stenblock på pråmar längs Nilen.
De föreslagna hydrauliska systemen lyfter fram den avancerade kunskapen om vattenstyrning hos forntida egyptiska ingenjörer. Detta banbrytande forskningsarbete lyser upp en tidigare okänd dimension av den egyptiska historien, ifrågasätter etablerade teorier och visar på en tidig form av hållbar ingenjörskonst som integrerade naturresurser i arkitektur och stadsplanering. Genom att ta till sig den hydrauliska hypotesen uppmanas vi att tänka om antikens tekniska prestationer och deras möjliga moderna tillämpningar.
