Så hittades vraket
I början av mars 2025 upptäckte ett franskt örlogsmansteam ett kölvatten på havsbotten med hjälp av multibeam-sonar. Fartyget ligger på ett djup av över 2 500 meter (cirka 2,57 km) och visade sig vara nästan intakt.
En undervattensdrönare med kamera skickades ner för att bekräfta fyndet. Den gav tydliga bilder av omgivningen och visade många välbevarade artefakter.
Bland föremålen som hittats syns nära 200 dekorerade kannor, staplar av gulglaserade tallrikar och buntar av metallstänger. I fyndmaterialet finns också sex kanoner, ett stort ankare, kokkärl och olika navigationsverktyg. Flera kannor är märkta med bokstäverna IHS (ett traditionellt kristet monogram knutet till Jesu namn), vilket kan ge ledtrådar om religiösa influenser vid den tiden.
Vad fyndet säger om historia och kultur
Man tror att fartyget var lastat med färdiga varor från liguriska verkstäder i norra Italien, avsedda för marknader i västra Medelhavet, troligen i Frankrike eller Spanien.
Historikern Sarah Kuta har betonat att den “vardagliga lasten” är ovärderlig eftersom den visar vilka föremål som användes i dagliga hushåll under 1500-talet.
Undervattensarkeologen Marine Sadania, citerad i Le Monde, beskriver fyndet som “en sorts tidskapsel bevarad långt från stormar och plundrare på ytan”. I jämförelse med andra kända vrak som Lomellina och Sainte-Dorothéa understryker detta vrak att Saint-Tropezbukten var en viktig handelsled under renässansen.
Tekniken som används och nästa steg
Forskare planerar att använda modern teknik för att studera vraket vidare. Det inkluderar fjärrstyrda fordon utrustade med lampor och kameror samt att skapa en 3D-digital tvilling av vraket genom att sätta samman tusentals överlappande bilder. Det gör att både studenter och allmänheten kan utforska platsen virtuellt.
Det finns inga omedelbara planer på en fullständig utgrävning. Med vrakets stora djup, de höga kostnaderna och de risker en sådan operation innebär, har man valt att fokusera på noggrann kartläggning och riktade prover för framtida forskning.
Ett arv att ta med sig
Upptäckten av “Camarat 4” är mer än ett spännande arkeologiskt fynd. Den bidrar med nya perspektiv på hur handelsvägar och sociala relationer fungerade under renässansen. Denna “tidskapsel”, bevarad från ytliga stormar och moderna plundrare, ger oss ett unikt tillfälle att bättre förstå livet och handeln på 1500-talet.
När samhället blickar framåt erbjuder fyndet en påminnelse om värdet av historia och kulturarv. Det visar också hur tekniska framsteg fortsätter att förändra våra metoder för att undersöka det förflutna. Allmänheten uppmanas att engagera sig och utforska vidare, inspirerad av de rikedomar som ännu ligger orörda på våra havsbottnar.
