Makakernas vinterbad och ritualer
Den ikoniska bilden av japanska makaker som sitter i varma källor, ångan ringlar runt ansiktena, har blivit lite av ett klassiskt vykort. Scenerna visar hur makakerna söker värme, vilket är avgörande för att klara sig i bergsområdena i centrala Japan under stränga vintrar. Det återkommande beteendet hos vissa populationer verkar vara socialt inlärt och föras vidare inom gruppen (något som är ovanligt bland icke-mänskliga primater).
Studier publicerade i tidskriften Primates (en vetenskaplig tidskrift) visar att bad i varma källor inte bara minskar termisk stress och sparar energi, utan också påverkar makakernas relation till parasiter och mikroorganismer, både ute på huden och inne i kroppen. Även om baden inte helt tar bort ektoparasiter som löss från kroppen så ändrar de hur dessa parasiter är fördelade, vilket kan få kumulativa effekter över tid.
Vad det gör med kroppen och samspelet i gruppen
Forskarna hittar också intressanta kopplingar mellan socialt beteende och parasitförekomst. Social tvättning används som en indikator på parasitbörda (alltså hur många parasiter som finns), vilket knyter ihop termiskt beteende, sociala vanor och parasitnivåer. Det ger en djupare bild av hur beteenden och sociala interaktioner kan ge biologiska följder.
Forskningen visar dessutom att bad i varma källor bara subtilt ändrar tarmmikrobiomet hos makakerna. Den övergripande mångfalden av intestinala bakterier är densamma mellan badande och icke-badande makaker, men det finns finare skillnader i förekomsten av vissa bakteriegrupper. Det påminner om hur vardagliga rutiner och sociala vanor hos människor kan forma mikrobiomet utan att ge upphov till sjukdom.
Holobiont-tanken och vad det säger om hälsa
En av de mest överraskande fynden är att delning av varmvattnet bland makakerna inte leder till högre nivåer av infektioner från tarmparasiter. Istället fungerar de varma källorna inte som rena smittspridningsnät; det är de upprepade interaktionerna mellan djur och mikroorganismer över tid som ger förändringar. Det här lyfter fram holobiont-begreppet, där beteendeförändringar indirekt påverkar hela djuret och dess medföljande mikroorganismer.
Makakernas badande har också paralleller till mänskligt beteende och ger nya insikter om hur våra dagliga handlingar kan forma vår biologiska omgivning. Makakerna tänker förstås inte på att deras vanor ändrar deras inre och yttre biologiska landskap, men dessa interaktioner visar tydligt hur vi som holobionter lever i ett slags biologiskt samspel.
Det står klart att japanska makaker har utvecklat en unik strategi för att klara kalla vintrar, något som väckt mycket intresse i forskarvärlden. Den här anpassningen är ännu ett exempel på att beteenden inte bara är reaktioner på miljön utan också aktivt formar våra biologiska förutsättningar.
