Historisk och geografisk bakgrund
Den nyligen utgrävda delen av vägen är 13 kilometer lång och ingår i en historisk rutt som från gammal tid sträckte sig nästan 900 kilometer över norra Kina. Vägen band ihop viktiga städer som Xianyang (dåtidens huvudstad för Qin, nära dagens Xi’an) med Jiuyuan (nu motsvarande Baotou i Inre Mongoliet).
Det var den 9 december som Yulin Cultural Heritage Protection Institute i Shaanxi-provinsen tillkännagav upptäckten, ett besked som rapporterades av South China Morning Post (SCMP).
Ingenjörskonst och infrastruktur
Utgrävningarna visade raka diken, tätt packade jordvallar och komprimerade vägskikt. För att hålla vägen rak fylldes dalar igen, vilket tydligt visar ett högt ingenjörsmässigt kunnande. Vägen hade i genomsnitt en bredd på 40 meter och var på sina bredaste ställen upp till 60 meter.
Denna “supermotorväg” kunde rymma motsvarande fyra filer av modern trafik, vilket säger en hel del om omfattningen och ambitionen bakom Qin-regimens infrastrukturprojekt.
Funktioner och strategiska syften
Den historiske krönikören Sima Qian skrev att byggandet av vägen började år 212 f.Kr. under kejsar Qin Shi Huangs regeringstid (mellan 221 och 210 f.Kr.). Vägen färdigställdes omkring år 207 f.Kr. och användes för flera viktiga ändamål.
- Kejserliga styrkor och förnödenheter kunde snabbt förflyttas för att möta angrepp från den nomadiska gruppen Xiongnu, som ständigt hotade Kinas norra gräns.
- Utöver det militära användes vägen också för logistik och handel, något som stöds av fyndet av en forntida poststation som var i bruk under både Qin- och Han-dynastierna.
Upptäckten och dess historiska betydelse
Redan år 1974 identifierades tidigare fragment av vägen, men det är först med moderna metoder som satellitbilder och fjärranalys som forskarna nu kunnat kartlägga nio distinkta segment av denna rutt. Dessa fynd ger en mer fullständig bild av projektets enorma omfattning och tekniska finess.
China Cultural Heritage News har beskrivit vägen som antikens Kinas näst viktigaste försvarsprojekt efter den Kinesiska muren, med en tydlig funktion att visa centralmaktens ambition och räckvidd.
Den nyligen avslöjade sträckan av Qin-imperiets väg ger oss inte bara värdefull historisk information om antikens Kina utan lyfter också fram hur mobilitet och logistisk skicklighet kompletterade fasta försvarsanläggningar som den Kinesiska muren. Fynden är ett levande bevis på de storslagna planer och den centrala ambition som låg bakom de antika kinesiska staternas styrka och uthållighet. I en tid när världens blickar åter riktas mot kinesisk innovation och utveckling, påminner detta arkeologiska fynd om landets långa tradition av teknisk och strategisk briljans.
