Hur Gakkelryggen upptäcktes
Den östra Gakkelryggen ligger mellan Grönland och Sibirien och var tidigare bara känd genom teorier och satellitdata på grund av svår åtkomst. Expeditionen blev historisk när Fendouzhe nådde ett djup på 5 277 meter för att utforska den vulkaniska bergskedjan på botten.
Forskarna gjorde 43 dyk, varav 32 genomfördes med Fendouzhe, under en resa som varade i nästan 100 dagar till havs. För att skapa ingångar i packisen användes det isbrytande forskningsfartyget Tan Suo San Hao, vilket möjliggjorde ubåtens nedstigningar.
Teknik och arbetssätt
Under expeditionen samarbetade Fendouzhe med forskningsfartyget och syskonubåten Jiaolong för att testa koordinationen under tung is. Den avancerade utrustningen bestod av sonar, undervattenskameror och kartläggningsteknik som användes för att göra detaljerade skildringar av undervattenshöjder och kanjoner.
Tan Suo San Hao använde sina isbrytande egenskaper för att skapa temporära öppningar i packisen (så kallade pooler), vilket gjorde det möjligt för ubåten att sjunka ner i havet och genomföra sina undersökningar.
Vetenskapliga mål och fortsatta studier
Ett av huvudmålen var att leta efter hydrotermala källor på den östra Gakkelryggen. Sådana källor har tidigare observerats på den västra delen i studier från 2003 och 2022 som publicerats i tidskrifterna Nature och Nature Communications. Dessa undervattensvarma källor står ut eftersom de ofta hyser djur som lever av kemisk energi istället för solljus, och att hitta dem kan ge insikter om extrema ekosystem och möjliga levnadsförhållanden i liknande miljöer (till exempel under isiga månar som Europa).
Forskare från Kinas naturresursministerium och Chinese Academy of Sciences samlade in sedimentkärnor, bergprover, havsvattenprover och biologiska prover under resan. Dessa prover kommer att förvaras i laboratorier och genomgå noggranna analyser under flera år, enligt experterna. Data från Gakkelryggen kan också förbättra klimatmodeller, vilket är viktigt för planering av kuster och städer i en tid av ökande klimatförändringar.
Vad det kan leda till
Östra Gakkelryggen, som tidigare var outforskad, finns nu med på den vetenskapliga kartan och öppnar dörren för nya upptäckter och insikter. Trots att detta bara är ett första steg, ger det en värdefull grund för framtida undersökningar. Huang, en av experterna i teamet, kallade projektet för “den sista pusselbiten” i förståelsen av Arktis dolda världar.
Expeditionen bjuder in till fortsatt forskning och utmanar vår syn på vad som finns under isiga havsytor. Med en nyfikenhet inför det okända ger den oss möjlighet att tänka vidare kring forskning och förberedelser för framtida klimatförändringar.
