Mikroplaster — en dold hälsorisk
Mikroplaster är små plastfragment med en diameter mellan 0,001 mm och 5 mm, och är därför oftast osynliga för blotta ögat. Enligt studien får personer som dricker flaskvatten i sig över 90 000 mikroplastpartiklar per år, betydligt mer än de som undviker sådan dryck. För att jämföra får de flesta människor i sig mellan 32 000 och 50 000 partiklar per år via vardagliga aktiviteter som andning och matintag (utan att de tänker på det).
I studien pekas flaskvatten ut som den viktigaste källan till direkt intag av dessa partiklar. Sara Sajeedi, studiens huvudförfattare, framhåller att flaskvatten kan vara nödvändigt vid nödsituationer, men att regelbunden konsumtion inte är att rekommendera.
Så tar mikroplaster sig in i kroppen
Mikroplaster kommer in i kroppen främst genom direkt intag från flaskvatten, men de rör sig också genom livsmedelskedjan och kan inandas. Nanoplaster nämns också (ännu mindre och svårare att mäta med dagens teknik). De finns i luften runt oss och kan nå kroppen både via inandning och genom huden.
Flaskvatten är extra problematiskt eftersom det ofta innehåller en högre koncentration mikroplaster. När plastflaskor utsätts för solljus eller temperaturväxlingar släpper de ifrån sig fler plastpartiklar. Direkt drickande ur flaskor ökar dessutom partiklarna förmåga att ta sig förbi biologiska barriärer, vilket kan störa organens funktion.
Hälsorisker och hur du kan skydda dig
De risker som kopplas till mikroplastintag är många: andningsproblem, kronisk inflammation, oxidativ stress i cellerna, vissa cancerformer, hormonstörningar och till och med skador på nervsystemet. Korttidseffekter har i vissa studier verkat begränsade, men forskarna varnar för att långtidseffekterna fortfarande inte är tillräckligt undersökta.
För att minska exponeringen rekommenderas att man begränsar användningen av engångsplast och undviker kraftiga temperaturväxlingar i plastbehållare. Att välja kranvatten framför flaskvatten kan kraftigt minska intaget av mikroplaster — ner till bara några tusen partiklar per år.
Så kan systemet förändras
För att få till verklig förändring krävs systematiska insatser. Bättre vatteninfrastruktur globalt skulle minska beroendet av engångsflaskor avsevärt. Forskarna efterlyser också storskaliga studier för att verkligen kartlägga hälsokonsekvenserna av att dricka flaskvatten.
Plast finns överallt i vardagen, men ökad medvetenhet och handlingskraft kan göra skillnad. Som Sara Sajeedi säger handlar det om att välja klokt och minska vår dagliga exponering för dessa osynliga hot. Små förändringar i vardagen kan bidra till bättre hälsa och en renare framtid.
