Studien: upplägg och metod
Forskarna jobbade i labbmiljö och exponerade celler från blod‑hjärnbarriären för nivåer av erytritol som motsvarar en läsk. Cellerna testades dock i isolerade laboratoriediskar (cellkulturplattor), vilket betyder att de kanske inte beter sig exakt som i en människa. Forskarna rekommenderar därför fler tester med mer avancerad teknik, till exempel “blodkärl på en chip” (en form av organ‑på‑chip) för att bättre efterlikna kroppens fysiologi.
Vad som händer i cellerna
I labbet såg man att erytritol utlöste oxidativ stress — alltså en ökad mängd fria radikaler samtidigt som cellernas antioxidativa försvar minskade. Den dubbelriktade påverkan störde cellcykeln och ledde till att vissa celler dog direkt.
Erytritol påverkade också funktioner som styr blodflödet. Forskarna noterade en minskning i kväveoxid‑produktionen och en ökning av endotelin-1, vilket gjorde att blodkärlen förblev sammandragna — en situation som kan ge iskemisk stroke.
Så påverkas blodets förmåga att lösa upp proppar
Normalt frigör celler vävnadsplasminogenaktivator för att lösa upp blodproppar. I studien hämmande erytritol denna process. Det innebär att proppar kan sitta kvar längre och öka risken för allvarliga hjärthändelser, såsom stroke.
Vad fynden tyder på
Observationsstudier stödjer labbfynden och kopplar erytritolintag till högre nivåer av kardiovaskulära sjukdomar. En stor studie på tusentals individer visade att de med högst erytritolnivåer i blodet var nästan dubbelt så benägna att uppleva en större hjärthändelse. Sådana data understryker behovet av att undersöka hur vanliga livsmedelstillsatser påverkar vår hälsa över tid.
Var finns erytritol
Erytritol återfinns i en rad olika produkter — från proteinbars och energidrycker till andra “sockerfria” och “keto‑vänliga” varor. Trots att det är naturligt förekommande och klassas som en sockeralkohol, har forskningen nu börjat ifrågasätta dess användning.
Regler och rekommendationer
Både den Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) och US Food and Drug Administration (FDA) har godkänt erytritol för konsumtion. Världshälsoorganisationen (WHO) har uppdaterat sina riktlinjer och avråder från artificiella sötningsmedel för viktkontroll, men undantar erytritol just eftersom det räknas som en sockeralkohol.
Den här studien pekar på en större fråga om långtidseffekterna av kosttillsatser som blivit vanliga i moderna dieter. Trots att erytritol kan ha en roll vid viktkontroll och i prevention av diabetes menar forskare nu att den potentiella kardiovaskulära risken kanske väger tyngre än fördelarna.
En viktig sak för konsumenter idag är att granska sitt kostintag noga och fundera på om relationen till erytritol och liknande tillsatser behöver omprövas. Finns det en sockerersättning som verkligen är fri från risker är det något att fundera vidare på.
