Detta maskinella mästerverk har inte bara förändrat godstransporterna genom Alperna utan ger också stora miljöfördelar för samhället i stort.
Infrastruktur och smarta lösningar
Schweiz kan stoltsera med över 1 400 tunnlar som tillsammans sträcker sig över 2 000 kilometer. Nätverket inkluderar järnvägstunnlar under Alperna, vägtunnlar på nationella motorvägar och dolda gallerier för vatten och energi. I längd kan Schweiz underjordiska system jämföras med stora urbana transportsystem, vilket visar på dess omfattning.
Ett av de mest uppmärksammade exemplen är Gotthardbasstunneln — med sina 57 km världens längsta järnvägstunnel. Ett passagerartåg tar ungefär 20 minuter att åka igenom Gotthardbasstunneln. Projektet krävde att man grävde 152 km schakt och passager, något som enligt en officiell miljörapport skedde “med minimal miljöskada”.
Så förändras transporterna — och vad det ger för vinster
Schweiz arbete med att flytta godstrafik från väg till järnväg stärks av det nationella projektet Nya järnvägsförbindelsen genom Alperna (NRLA), som består av tre basstunnlar: Lötschberg, Gotthard och Ceneri. Tanken är att skapa en så platt järnvägskorridor som möjligt under bergen för att skydda de känsliga Alperna från tung vägtrafik. Som den schweiziska regeringen uttrycker det: “flytta godstrafik från väg till järnväg för att skydda Alperna.”
Kombinationen av distansbaserade avgifter för tunga fordon och satsningar på tunnlar har lett till att över 72 procent av godstransporterna genom Alperna idag sker på järnväg. Antalet lastbilar har minskat — från 941 000 år 2018, vilket är en tredjedel färre än år 2000. Analyser visar att ytterligare 651 000 lastbilar skulle ha passerat Alperna år 2016 utan dessa åtgärder. För pendlare innebär de underjordiska lösningarna också mindre trängsel och bättre livskvalitet för dem som bor i dalarna.
Politik, säkerhet och hållbarhet
Schweiz framgång bygger inte bara på fysisk infrastruktur utan också på tydliga politiska ramar och ekonomiska styrmedel. Alpininitiativet, som schweiziska väljare godkände på 1990-talet, har varit avgörande för strategin att flytta godstrafik till tåg. En särskild järnvägsfond säkrar långsiktig finansiering för insatser och förbättringar.
I ett varmare klimat ger djup infrastruktur som lavintunnlar och gallerier extra skydd (lavintunnlar: tunnlar som skyddar mot snöskred) och minskar risken för väderrelaterade störningar på vägar och järnvägar.
Den schweiziska modellen ger viktiga insikter för andra länder som brottas med liknande utmaningar. Systemen fungerar bara när de kombineras med genomtänkta politiska ramar, prissättning som speglar miljökostnader och regleringar som styr godsoperatörer mot renare alternativ. Detta integrerade angreppssätt banar väg för en hållbar framtid och inspirerar både beslutsfattare och allmänhet världen över.
