Vad händer med NORAD och flygplansköpet?
NORAD, ett decennier-gammalt försvarssamarbete, låter USA och Kanada operera i varandras luftrum för att spåra och avvärja hot. Men om Kanada väljer att ändra sitt avtal med Lockheed Martin från 2022 om köp av 88 F‑35A stridsflygplan, kan det få betydande säkerhetskonsekvenser. Enligt USA:s ambassadör i Kanada, Pete Hoekstra, skulle NORAD-avtalet behöva justeras för att hantera de förändringar som följer.
År 2025 visade en revision att programmets kostnader stigit från 209,0 miljarder kronor till 304,7 miljarder kronor. Det tvingade den kanadensiska regeringen att granska köpevillkoren. Mark Carney, som rapporterats vara Kanadas premiärminister, har också pläderat för denna översyn på grund av programmets eskalerande kostnader.
Politik och ekonomi som spelar in
Spänningarna mellan USA och Kanada har ökat delvis på grund av Donald Trumps hot om tariffer som påverkar handelsrelationerna. I det läget har Mélanie Joly, Kanadas industriminister, sagt att regeringen vill att investeringar i försvarssektorn också ska ge jobb i landet. “Vi kan inte kontrollera president Trump, men vi kan kontrollera våra försvarsinvesteringar,” säger Joly.
Å andra sidan har Pete Hoekstra varnat för att om Kanada väljer Saabs stridsflygplan JAS 39 Gripen E, skulle det förändra USA:s försvarskapacitet. Han beskrev Gripen E som en “undermålig produkt” och betonade vikten av kompatibilitet och interoperabilitet — något som F‑35 enligt honom erbjuder i högre grad.
Andra alternativ och industriperspektiv
Det svenska företaget Saab har erbjudit Gripen E som ett alternativ till F‑35A. De har föreslagit att tillverkningen av Gripen E skulle kunna ske i Kanada, vilket enligt företaget skulle skapa 12 600 jobb. Kanadensiska tjänstemän undersöker nu även andra internationella leverantörer för att diversifiera sina militära inköp och hantera investeringarna på ett effektivt sätt.
Mélanie Joly har poängterat att varje försvarsprojekt också måste skydda Kanadas säkerhet och suveränitet, samtidigt som det ska skapa arbetstillfällen runt om i landet — en avvägning mellan ekonomiska och försvarsmässiga intressen.
En osäker framtid för NORAD-avtalet
USA har sagt att man är redo att “fylla dessa luckor” i säkerhetssamarbetet om Kanada minskar sina flygplansköp. Det kan betyda fler amerikanskt finansierade F‑35 och en ökad frekvens av amerikanska insatser i det kanadensiska luftrummet. Ett sådant skifte visar hur komplicerat samarbetet mellan länderna är när det gäller frågor om nationellt försvar.
I en värld där säkerhet och suveränitet är tätt sammanflätade med ekonomisk och politisk ömsesidighet, kommer beslut som dessa få långtgående konsekvenser. Det återstår att se hur Kanada hanterar utmaningarna, och vilken roll Saab och andra internationella aktörer kan spela i framtidens nordamerikanska försvarspolitik.
