Nu vet vi äntligen hur ljuset tändes vid tidens gryning

En ny, banbrytande upptäckst har satt små dvärggalaxer i fokus för deras roll i det kosmiska gryningsskedet. Forskning publicerad i februari 2024 i tidskriften Nature visar hur dessa små galaxer fungerade som de första ljuskällorna som rensade bort dimman av neutralt väte och hjälpte till med den kosmiska reioniseringen av Universum.
Så använde man teleskopen
I den här studien nyttjade forskarteamet både James Webb Space Telescope (JWST) och Hubble Space Telescope. JWST gav detaljerade spektra av de små dvärggalaxerna, medan Hubble-data användes som kompletterande underlag. Ett av JWST:s designmål var just att studera det kosmiska gryningen, vilket gör att den här studien svarar mot ett av teleskopets huvuduppdrag.
Forskarna riktade teleskopen mot galaxklustret Abell 2744 och utnyttjade gravitationell linsning (en effekt där massiva objekt böjer och förstärker ljuset från avlägsna källor). Denna ”kosmiska lins” fungerar som en naturlig förstärkare och gör det möjligt att se svagt, avlägset ljus från dessa små men viktiga galaxer.
Vem gjorde upptäckten
Arbetet leddes av Hakim Atek, astrofysiker vid Institut d’Astrophysique de Paris, tillsammans med ett internationellt team. Bland de framstående namnen finns Iryna Chemerynska och Themiya Nanayakkara från Swinburne University of Technology i Australien. Deras gemensamma insatser har gett ny inblick i vår kosmiska historia.
Enligt Iryna Chemerynska avslöjar denna upptäckst “den avgörande roll som mycket svaga galaxer spelade i det tidiga Universums utveckling”. Hakim Atek tillägger att dessa galaxer “emitterar kollektivt mer än tillräckligt med energi för att utföra jobbet.”
Varför små dvärggalaxer spelar roll
Trots sin lilla storlek var små dvärggalaxer den mest talrika typen i det tidiga Universum och de visar sig vara ljusare än man tidigare trott. De producerar joniserande fotoner som omvandlar neutralt väte till joniserad plasma. Den samlade strålningen från dessa dvärggalaxer är fyra gånger starkare än vad man tidigare uppskattade från större galaxer.
Deras numerära överläge, med en kvot på 100 till 1 jämfört med stora galaxer, innebär att deras totala energiproduktion kan ha varit tillräcklig för att driva reioniseringen av Universum.
Vad som kommer härnäst
Analysen bygger fortfarande på observationer av en relativt liten del av himlen. Forskarteamet planerar att utöka sina observationer till fler regioner med gravitationell linsning för att säkerställa att resultaten gäller mer allmänt. Som Themiya Nanayakkara påpekar, “Detta arbete öppnar upp fler spännande frågor som vi behöver besvara.” Forskarna är medvetna om att fynden från denna lilla lapp av himlen kan vara speciella och vill bekräfta dem med bredare studier.
Tankar om universums tidiga skeden
Studien ger ny belysning åt debatten om vilka källor som återupplivade Universum efter den mörka perioden. Tidigare teorier pekade på stora svarta hål och massiva galaxer med intensiv stjärnbildning som huvudaktörer. Nu framstår små dvärggalaxer som de verkliga hjältarna, vilket lyfter fram hur viktigt det är att förstå låg-massa-galaxer i Universums utveckling.
Denna insikt uppmanar till djupare funderingar över Universums ursprung och dess stora utvecklingsspår. I en tid då vi bara skrapar på ytan av kosmiska gåtor visar det här resultatet hur mycket vi fortfarande har att lära oss om vår plats i den kosmiska historien.